Washington D.C

We are there, it's done.
I hostas skakade vi hand pa att korsa amerikanska kontinenten pa cykel. Ett beslut som har gett oss ovarderliga kunskaper om manniskor, fysik och psykologi. Kan nog pasta att det var ett beslut som forandrade vara liv. Det ar inte varje dag man tar beslut som ror till det i vardagens sega gryta, men vi har gjort det har nu och vi alskar det. Det ar lite svart att sammanfatta hela resan pa ett inlagg men for statistikklubben som antecknar sa kommer har foljande information fran cykeldatorn:

Totatalt sa cyklade vi 6157km (+700km traning i Sverige)
Antal cykeldagar blev exakt 60st och vi snittade 102km varje dag.
Langsta strackan vi gjorde pa en dag var 188km i Kansas och langsta dagen tidsmassigt blev 8.2h (effektiv cykeltid) i Illinois. Total effektiv cykeltid sittandes pa sadeln blev 318.3h. alltsa ca tva veckor.
Snitthastigheten blev 19.34 km/h och maxhastigheten blev 73 knyck.

Intressanta iaktagelser:
Gjorde av med ca 15 jordnotssmorburkar och 4 konservoppnare. Har anvant 12 olika dack tillsammans. Vi tappade bort varandra 1 gang i en stad (vi har inte haft fungerade telefoner med oss) Jobbigt, det var andra dagen ocksa. Stott pa bedomt 120 andra langfardscyklister, x antal skoldpaddor, x antal ormar men bara en skallerorm, en Svartbjorn som vi cyklade forbi och sag forst nar vi var fem meter fran. Den var mer radd forr oss och sprang ivag. x antal jagande och skallande losa hundar varav tva attackerandes, bara tva klockrena psykopater hittills. De overlag flesta manniskorna har varit oerhort vanliga forutom lastbilschaffisarna i Illinois och kentucky som tydligen hatar eller inte ser cyklister. Punkastallningen blev 12-9 till Philip, heeeeelt obegribligt manga, men vi anvande for smala dack pa ostkusten dar vagkvaliten suger. Vi har cyklat i 0-100% luftfuktighet i tempertaurer mellan -5 till +40 celsius grader.
Hojdmassigt sa har jag ingen aning hur mycket vi har klattrat men totalt sett sa ar det nog en hel del. Den enda staten som inte bestar av berg ar Kansas.

Ojoj oj vad harda vi ar:)
Avslutningsvis sa kan vi bara saga att vi angrar ingenting, det har varit hur grymt som helst.
Vi satte varat mal, vi klarade det aven om den gamla clich'en 'Resan ar malet' stammer in aven pa denna resan och kom ihag, Even if you aim for the sky and miss, you will still be among the stars. Laste det nagonstans och tyckte att det var fint pa nagot satt.

Bilder kommer fler nar vi kommer hem.

Philip och Johan. Signing out.